Åkte till stan med Dissi idag och åt glass. Vi träffade Josephine & myste runt i stan med henne i ett par timmar. Vi pratade med poliser, gamlingar, söta killar och vanliga människor. Alla helt förälskade i min lilla valp. Hiho. Om en stund ska jag iväg på kalas, men först ska jag kolla färdigt på handbollsmatchen. 

Möjsigt va?! Gah. Älskar henne.

1. Är du kär ?
Guess so.

2. Gillar du att blogga?
Ibland.

3. Är du ofta i Borås?

Ja.

4. Hur många syskon har du ?
Fem stycken.

5. Är Dissi din hundvalp ?

Nej, min cykel.

6. Köttbullar eller mjölk?

Köttbullar. Med ett glas mjölk till.

7. Är du en facebook-nörd?

Jag har nog blivit det.

8. Favorit kläder?

Strumpor.

9. Kan du spela gitarr?

Inte direkt.

10. Vilka hemsidor är du medlem på?

Facebook.

Weheartit. 

Hotmail.

Bloglovin.

Blogg.se

Bloggplatsen

Typ dom antar jag.

11. Hur tvättar du dina dreads?

Jag är dum och använder vanligt schampoo. Jag ska dock börja göra på ett annat sätt och det skriver jag om imorgon. Håll utkik.

12. Kan du göra en tutorial på hur du gör dina ögonbryn?

Ja, det kan jag väl.

13. Gillar du nagellack?

Det är fint, ja.

14. När börjar du skolan?

15:onde augusti.

15. Kan vi ses någon gång?

Om vi möts i drömmarna. 

16. Fin blogg du har. (?)

Det var ingen fråga, märkte jag. 

Two and a half men-mys-dax. Natti.

Det har varit en riktigt grym dag idag alltså. Jag vaknade först till att mamma och pappa hade gjort världens maffigaste frukost. Lilla Cappe satt vid matbordet & sken som en sol. Det gjorde mig jätteglad. Sedan gick vi ut på gräsmattan och tog tusentals med fina bilder på honom. Han kommer att bli modell när han blir stor, tro mig. SÅ himla fin är han verkligen. Sedan fick jag skjuts av min söta pappa till Millan. Därifrån var vi tvugna att springa som djur till bussen. Ovanligt för att vara vi två faktiskt. Bussresan var heeeeelt kaos, vi var flummiga och alla andra var.. tråkiga. Vi tog ännu en buss till knalleland för att hälsa på min söta storebror på stadium. Där hittade vi ett par gula skor som nu är i Millans ägor. Vi köpte jeans, tröjor och träningsgrejor också. När vi väl var i stan. Det var inte riktigt planerat, men ändå. 

Sedan kom jag hem. & då såg jag ut såhär.

Dethär är det ENDA av alla undantag då jag faktiskt gillar barn. Jag gillar honom. Lilla Casper. Mitt hjärta. Min fina. Underbara. Kärlek. Finaste systerson. 

Jag och min kompis pratade om döden tidigare idag. Om rädslan som folk har för att dö. För att inte längre finnas kvar.

Jag är dock en av de få individer på denhär planeten som faktiskt inte är rädd för döden. Visst kan det vara läskigt att tänka på att jag en dag inte kommer att finnas kvar. Men vad ska jag oroa mig för?

Jag tror inte att folk oroar sig för att faktiskt dö. Utan jag tror att man oroar sig för sekundrarna innan. Eller timmarna, dagarna eller åren. Jag tror helt enkelt att man oroar sig för HUR man kommer att dö - och inte ATT man kommer att dö. 

Jag menar på såhär, alla vet vi ju att vi en dag kommer dö, eller hur?

- Så nu tycker jag att vi släpper den spärren. Den spärren där folk inte vill prata om döden. Då folk stänger av öronen och låtsas att de inte lyssnar. Eller att de istället blir arga och ber en att sluta prata om det. Vi kommer alla att dö någon dag, just face the fact. 

Det är dock en helt annan sak, att det finns de mer rättvisa och orättvisa sätten att förlora ett liv på. Jag menar verkligen inte att döden är någonting jag vill falla in i, men jag anser också att det är någonting vi inte borde oroa oss för. Jag påpekar inte att vi ska hoppa in framför ett tåg eller ta en överdos av tabletter. Inte heller att vi ska ta en pistol och skjuta ihjäl en annan människa. Men vi borde sluta att oroa oss för att en dag dö. Vi alla vill förmodligen dö på det naturliga sättet, då vi blir gamla och somnar in. Så vill jag iallafall spendera min sista tid. 

Jag känner dock en kille, han är fast besluten om att han vill dö från luften. Från ett flygplan. Han är inte heller rädd, tror jag inte. Men han vill heller inte falla dit. Han bara anser att den dagen han dör, så ska det vara från ett flygplan. Om han så ska vara 90 år.

Har vi ett problem mindre nu ? - Vi måste faktiskt prata om det som ingen av oss har någon koll på.

Jag har en ganska nyfunnen vän. En vänskap som startade på det mest underliga sätt. Inga gemensamma vänner. Inga ord. Förutom "hej". Möjligtvis tiotusental leenden & skratt. Som om jag hade en vän, så hemlig att ingen visste. Hemligt pågrund av den spännande känslan att man knappt vågat att prata. Timmar har gått då vi har bytt ord med varandra. Då vi har pratat om saker som ingen annan förmodligen någonsin kommer att få veta. Saker som stannar mellan två individer. Strumpor så fina att jag inte vetat vart jag skulle ta vägen. Sådana strumpor som vi skulle kunna ha varsinn utan att det vara konstigt. Olika strumpor, på varje fot. Det finns också ett ställe som vi delat tid. Vi har inte varit där samtidigt, men ändå delar vi på det. Det vackraste av alla ställen. Vi har båda minnen, inte minnen om de personer som varit där. Utan minnen om hur det sett ut. Vart toaletterna funnits, duscharna & barackerna. Nästa år ska vi också dela tid TILLSAMMANS där. Vi ska åka dit ihop. Jag längtar. 

Finastfinastfinastfinastfinastfinast. 

Vi känner varandra ända in på djupet. Som på ett sätt som ingen annan kan förstå. Den senaste veckan har jag läst många fina texter, som han har skrivit. Han skriver som en gud. På ett sätt som får min blick att inte kunna slita sig ifrån skärmen. Han kan säga orden innan jag ens hunnit tänka dem själv, men som gör mig så mållös att jag inte har något svar. Han har gett mig svar på de frågor som har varit ett frågetecken för mig, om mig. Han vet mer om mig än vad jag gör. Känns det som ibland. Det är dock inget negativt, fastän jag kanske får det att låta så. Men det är läskigt, att någon annan känner mig bättre än vad jag gör. Samtidigt som det är skönt att slippa ha frågor. För dem har han ändå svaret på. Inom loppet av bara en enda kort liten sekund. En sekund är värdefullt i vårt liv. En enda jävla sekund. 

Hennes öga var så fint. 

Idag ska jag vara barnvakt åt världens finaste lilla pojk. Mitt hjärta. Världens underbaraste.