Än en gång såg jag filmen "jag saknar dig" & än en gång grät jag lika mycket. Konstigt med tanke på att jag är sämst på att visa känslor. Mh.

Från grund och botten är jag min egen. Min helt egna. Ingen annans. Det är ingen annan som har mig, på något sätt. Inte i grund och botten. 

Alla ska vi klättra på någon sorts stege, om den är av trä eller stål, det vet jag inte - med tanke på att den är osynlig. Stegen har många steg, olika långt ifrån varandra. Det handlar om typiska Sveriges saker. Dvs karriär, pengar & utséende. Alla dessa självklara saker, självklart för vårt land. För vårt egoistiska land. Äckliga land.

Jag menar inte på att jag inte gillar sverige, men det finns vissa saker som gör mig äckligt less på att vara en del av det. En del av någonting som jag inte alls vill ska finnas. Förut, för några månader sen, då var jag en av dem som spelade med. Jag var med i spelet, lät det pågå, fortsätta. Jag var inte tvärtemot det jag hatar mest, jag var med på den sidan som jag ogillar.

Enligt mig, nu, så är det ungefär som att umgås med personer som jag egentligen inte tycker om. Som att prata gott om personer jag egentligen inte tycker gott om. Det skulle jag aldrig göra nu, inte idag. Förut kunde jag göra det. Prata om människor, bara för att det var så man gjorde. Man pratade om si och så, vem som sa vad, vem som såg ut hur och allt annat sådant skit som cirklar runt i vår äckliga natur. 

Jag har dock lärt mig,  jag har insett att jag inte ska göra så. Det gör bara att jag bidrar till det äckliga sverige som håller på att utvecklas. Det skulle bara göra att jag låter någonting dåligt fortsätta, som det alltid har gjort. Detta trots att jag egentligen vill att det ska sluta NU. 

Vill inte ni att det ska sluta?

Vill inte ni att man ska leva för varandra, istället för bara sig själv? Jag vill det. Jag vill leva för andra. Hur mycket jag än är min egen, så vill jag vara en del av någon annan. Alla andra. Jag vill vara en del av det som bidrar till att sverige blir ett trivsamt land. Jag vill få folk att förstå, att det inte tillför någonting gott att man sviker och bedrar.

Jag har svikit. Jag erkänner det. Hur dålig jag än framstår, som har svikit. Så erkänner jag att jag har gjort det. Dock så har jag insett att jag kan ändra mig. Jag har ändrat mig. Blivit någonting som jag vill vara. & jag ska fortsätta att klättra uppåt på min stege för att tillslut nå mitt mål. Jag har många mål. Sedan om jag inte når dit jag vill, det gör ingenting. Man behöver inte nå.

"Det viktigaste i livet är inte att nå sina mål. Det viktigaste i livet är att HA mål. Vad ska man annars kämpa för?"

Jag står inför några svåra val just nu. Men jag tar mig igenom det. Jag har mina själsfränder i min hand.

Jag sörjer inte att jag inte får chansen att ha honom.

Jag sörjer inte att jag inte får chansen att visa att jag kan.

Vad jag är.

Visa vad jag är. 

Att jag borde vara där. 

Inte här.

Att jag borde vara där.

Hos honom.

Jag sörjer bara att jag inte ens får chansen att bevisa min kärlek.

Mh.

Jag vill tappa greppet & svimma i dina armar. Jag vill slockna in till ett liv utan mig & bara dig. Utan mat & bara dig. Utan liv & bara dig. Utan allt. Bara dig. Jag vill svimma i dina armar, omfamnas av någonting så bra. Så bra att det är overkligt att det finns. Jag vill inte vakna igen, utan att vara i dina armar. Jag vill inte vakna igen, till ett liv utan dig. Det snurrar i mitt huvud. Orkarinte. Orkar inte sakna mer. Du kallas för min bästavän, men det är svårt att ha dig flera mil bort. Min bästavän. Kom hem. Ditt hem är här. Jag är ditt hem. Bålfränt.

Hösten är på väg. Det är kallt på morgonen, fast för varmt för vinterjacka på dagen. Det är nu min tid är kommen. Mina luvtröjor passar äntligen in. Vill dock inte passa in. Vill inte vara samhället. Vill inte delta. Inte i det fula spelet. Nu får jag dricka te, utan att se ut som någonting annorlunda. Vill vara annorlunda. Vill inte ha uppmärksamhet men vill vara annorlunda. Vill ändra världens tankar om Sverige. Om samhället. Om vårt land. Vårt sätt. Vårt dryga, konstiga, sjuka sätt. Spelar musik för min eldsjäl då hon sover. Då hon sakta föll in i en djup sömn. Jag kan bara sitta & le. Jag ler åt det underbara som vi delar.Jag & hon. -Förståelsen.