feliciasmakeup

Direktlänk till inlägg 18 oktober 2012

Depression.

Av Felicia * - 18 oktober 2012 20:52

Det finns vissa perioder i livet då man inte orkar resa sig upp på morgonen. Man känner redan varje morgon att det kommer att sluta dåligt, just idag. Man tänker sig att morgondagen blir lika dålig och det finns ingenting som kan göra det bättre. Man har alla sina kompisar bredvid sig, som ständigt hjälper till. Ibland kan inte ens det fungera. Man sitter hemma på sitt rum och faller in i tankar djupa som havets botten. Tillslut stänger man in sig själv i rädslan att stanna där förevigt. Allt det dåliga blir till en ond cirkel och tillslut säger det stopp. Man når en gräns. Det är då depressionen kommer. Ingenting fungerar. Allting är dåligt. Allting blir fult, svart. Vad ska man då göra? Vad ska man göra för att inte vara kvar nere i denna djupa svacka? Vad händer om den blir djupare, mörkare?


Jag har haft sådana tider, som de flesta vet. Åtminstonde de som läst min blogg ett tag. Jag tror inte att det fanns ett enda positivit ord och alla bilder var på en trött, sliten, Felicia. Jag hade en pojkvän som svek mig, flera gånger om. Jag själv var inte mycket bättre. Jag lät ju hela skiten pågå, om och om igen. Jag vaknade på morgonen med en känsla i kroppen som knappt gick att beskriva. Jag skrattade på de ställen då man skulle skratta, fastän jag grät floder inombords. Jag gick till toaletten på skolan för att släppa ut alla tårar jag hade. Sedan återgick jag till den vardagen som fanns. Den vanliga Felicia, som alla trodde. Egentligen var det den ovanliga Felicia. Hon som inte visste vart hon hörde hemma eller vad hon skulle göra. Jag tyckte att allting som hade med mig att göra var äckligt. Det var fult. Allting var hemskt, som hade det minsta lilla med mig att göra. Jag ville inte synas, jag ville bara bort. Bort från allting. 


-Sedan vände det.-


Jag insåg att jag inte kunde fortsätta att göra dessa hemska saker mot mig själv. Jag var tvungen att sluta tänka på alla saker som var dåligt med allt och alla. Det största problemet var Han. Och Hon. De båda som jag hjälpt så mycket att jag själv brutits ner. Deras otacksamhet och onda ord bröt ner mig desto mer. Jag blockade de båda från min facebook. Jag tog bort deras nummer. Jag glömde av dem. Lät de försvinna ut i ingenting. För mig är de ingenting, längre. Jag började öppna mig för mig själv. Jag insåg saker om mig själv som jag aldrig förut hade förstått. Jag lät folk hjälpa mig upp. Jag lät de ta tag i min hand och dra mig uppåt. Mestadels var det Marcus som fick mig att ändra inställning till saker och ting, vilket gjorde mycket för mig. Jag satte igång med hårdträning och blev mer social. Jag lärde mig att ta plats i ett rum och äntligen, efter flera månaders jobb, så var jag på god väg att bli den riktiga JAG. Jag förlorade några på vägen upp, utan att jag egentligen förstod det själv. En som försvann, fortsatte sitt liv utan mig. Och en annan som inte längre hade sitt liv kvar. Det var både trots detta och pågrund av detta som jag fortsatte min väg uppåt. Det gjorde mig starkare än någonsin. Alla klagande ord jag fick emot mig, de rann av mig som flytade vatten. Det var så skönt att äntligen lyckats bli såpass stark att ingenting kunde sänka mig.


Efter denna tid så är det precis likadant. Det har fortsatt uppåt och jag är i en ständig resa mot mitt mål. Jag har förändrats så mycket att de närmsta vännerna jag har inte ens har hängt med. De visar dagligen för mig hur stolta de är över vad jag har åstadkommit och jag försöker mitt bästa att dra med dem upp på toppen. När man själv är högt upp, har funnit sig själv och kan leva livet - det är först då man kan hjälpa andra. Det är då man kan dra upp andra utan att dra ner sig själv. Jag är så glad över att jag lyckats ändra sättet att tänka på. Det finns inga problem längre, endast lösningar. 


Jag lever mitt liv. Det bästa liv man kan leva. Och jag älskar att dela det med mina kära.

 

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Felicia * - 25 november 2013 21:10

Hej.

Av Felicia * - 3 maj 2013 16:38

Nu kan ni följa mig på --> http://feliciaelinida.blogg.se/.  Jag kommer nu inte att blogga här mer, då jag helt och hållet flyttar min blogg. Vi ses där! :>   http://feliciaelinida.blogg.se/ http://feliciaelinida.blogg.se/ http://feli...

Av Felicia * - 3 maj 2013 11:51

Jag tror att jag skall flytta bloggen till någon annan bloggportal. Det känns som att man behöver lite förändring ibland. Vad sägs om det? Give me some respons please, guys. :> Love.   ...

Av Felicia * - 2 maj 2013 19:03


I'm home. Har pluggat med Amanda i skolan idag. Liksom efter att vi egentligen hade slutat. Det kallar jag för engagemang! Nu pluggar jag igen. Det är faktiskt väldigt kul. Jag har en uppgift där jag får skriva hur många sidor jag vill och jag älsk...

Av Felicia * - 2 maj 2013 07:25

Idag har jag så sjukt ont i halsen att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Jag är så hes att jag knappt kan prata men jag får hoppas att det blir bättre under dagen när jag har pratat igång min röst lite. Alla mina byxor ligger i tvätten så idag kör ...

Här är jag & mina dreads'


Felicia här.
Jag är 17 år och bloggar om allt som faller mig i tankarna. Det kan skrivas en hel del om köttbullar, men det får ni stå ut med.

Senaste inläggen

Fråga mig

21 besvarade frågor

Sök i bloggen

Omröstning

Hur ofta sminkar DU dig ?
 aldrig
 1 gång i veckan
 2 gånger i veckan
 3 gånger i veckan
 4 gånger i veckan
 5 gånger i veckan
 6 gånger i veckan
 alla dagar i veckan

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5
6
7
8 9 10 11 12
13
14
15 16 17 18
19
20
21
22 23 24 25 26
27
28
29 30 31
<<< Oktober 2012 >>>

Tidigare år

Kategorier

Arkiv

Länkar


Skapa flashcards