Har haft för mycket med livet att göra de senaste dagarna så blogglivet har fått dö lite.

*

Jag har hängt med världens bästa människor. Varit i Göteborg & kollat på alla fina människor. Sovit på loft & sådant. Ja, sånt som man gör när livet är på topp lixom.  

*

Ikväll så hänger jag lite med Lukas. Det gör jag mest för att han är typ hur bra som helst. Just nu sitter han på mitt golv och spelar gitarr, det är mysigt. Senare ska vi baka chokladbollar och laga mat. Och kolla på film. Och spela ännu mer gitarr. Idag är en bra dag. Precis som igår. 

"Standing in the hall of fame
And the world's gonna know your name 
Cause you burn with the brightest flame
And the world's gonna know your name 
And you'll be on the walls of the hall of fame"

Den påminner mig om någonting bra.

-Vart jag än går så hör jag denna låten. På bussen, i skolan, i affären, hemma. Överallt. Det är en fin låt. Jag skulle nästan säga att den är FÖR fin. Folk pratar om att den är överspelad och tröttsam. Det är dock inte så jag tänker. Låten skickar mina tankar iväg på en rejäl tur och de hamnar hos någon som själv vet om det. Ibland skulle jag nästan kunna säga att det är vår egen låt. Som om den på något sätt finns till för oss. Men jag vet inte.

Den är bra iallafall. Precis som personen som nämns ovan. Läs mellan raderna.

Träden sågas ner.

Skogen överger.

Den överger alltfler.

Idag har jag mjukisbyxor på mig hela dagen, det ska bli skönt. Mh. Älskar det.

Jag antar att hela Borås kommer att titta på mig med den blicken som man har då man vill spy. Att de kommer att tänka "Vad tänkte hon imorse?"

-Det är det som är det tråkiga med Borås. Alla dömer. Alla hatar. Alla är emot. Emot allting man kan vara emot. Kanske till och med emot det som man inte ens kan vara emot. 

Idag bryr jag mig dock inte. Inte imorgon heller. Och inte igår. Idag ska jag ha kul, sminka & skratta. Sedan ska jag gymma så hårt att jag inte ens kan andas riktigt. Det ska brännas i magen och i ryggen. Idag ska jag ta i så hårt jag bara kan. Idag är min motivation för imorgon.

Han skriver som om han någon gång funnit livet en andra gång. Som om han varit borta men kommit tillbaka. Han skriver som en gud. Jag vill bara läsa mer.

"Omöjlig kärlek håller mig vaken denna natt.

Vill krama dig,

Kyssa dig,

Njuta av ditt skratt.

Snufsa ner mig i ditt hår o få känna din lukt,

Fäller en tår.

Mitt hjärta drar en längtans suck.

Ligger och funderar på om jag kommer få njuta av den tiden,

Eller om mina nuvarande känslor kommer att göra mig förvriden."

-Hardingz. Världens ballaste Hardingz.

Det finns ingenstans jag hellre skulle vilja befinna mig.

Där är precis rätt.

Ingen annanstans är så perfekt.

-

Med vem?

Ensam?

Med honom?

Med henne?

Med Hen?

-

Det är högt upp.

Alltså inte under vattenytan.

Det ligger högre upp.

Högre upp än hjärter och spader.

Ruter?

Nej.

-

Det blir så fel.

Fast ändå så rätt.

Så fel.

Fel.

Eller kanske rätt.

-

Tomma ord.

Fejkade löften.

E v i g a löften.

Fejk.

-

Möjligtvis så sant det kan bli.

Vad vet jag?

Det handlar om mig.

Men mer om någon annan.

Jag har kollen på noll.

Nollan är på en skala.

Mellan noll och noll.

-

Jag är på en skala mellan noll & noll.

Idag är jag noll.

Ingenting.

Fast ändå allting man kan bli.

Ni kan inte ens föreställa er hur bra dag & natt jag hade igår. 
Jag tänker inte gå in på detaljer och grejer, men jag hade det så himla bra. Jag var uppe nästan hela natten hemma hos en underbart vacker vän. Detta tillsammans med en annan awesome vän. 

Filmen handlade om bråk.

Det fick mig att förstå

Vad jag egentligen borde slåss för.

På vilket sätt jag ska kämpa för det viktigaste.

Jag skall inte slåss,

Bara slåss för min sak.