Det finns ingenting roligare än att hänga med min sjukt bästa storebror. (Robin, du är också bra.) 

Jag och Tobias hängde lite i knalleland idag, där vi letade lampor och annan skit. Vi fyndade ingenting utan gick därifrån tomhänta. Problemet är iförsig att Tobias hade köpt sig en ny, ful, ipad 4. Han tror att han är cool. Det är han inte, vill jag tillägga. Sedan åkte vi hem till honom och chillaxade lite grann. Efter att mestadels ha chillat som bara den så kom far min och hämtade mig. Tråkigt dock att åka därifrån. Det blir snart sjukt fint i hans lägenhet och nu ska han bara köra en sväng på IKEA för att få den fulländad. 

Min storebror är den bästa i världen, verkligen. 

Sedan kände vi för att prova rullatorer inne på någon affär som jag inte minns vad den heter.   

Favoritfärg är blå. Eller grön. Eller möjligtvis rödorange. Älskar att rita, att skapa. Det absolut värsta som finns är banan, ananas och tomat. Städa är ganska tråkigt, precis som dethär med att USA får oss att tro att dem är bättre än mellanöstern. Tajta tröjor kan dra åt helvete. 

-Det är någonting spännande, förväntansfullt. Det handlar inte om mig heller, för de som tror det. Det handlar om någon annan. Någon som ska hänga med mig, kika film & dricka te. Inget godis. Det har vi förbud mot. 

Jag fick besök av världen finaste vänner ikväll. De är så underbara att jag inte vet vart jag skall ta vägen. Under lovet så har de båda varit utomlands & lämnat mig kvar här i Sverige. Nu när de äntligen var tillbaka så var det dags för lite kvalitetstid. Vi åt äckligt ris och god kyckling. Vi pluggade lite, eller jag pluggade. Fast inte mina egna läxor, så att säga. Smidigt. För dom. Vi har iallafall haft det hur bra som helst och jag kan inte annat än att le för att jag har dessa underbara flickor i mitt liv. Mina fina.

Alltså, det är sådant här som gör mig så himla glad. Kommentarer från er söta människor som klickar in här för att läsa vad jag skriver, nästan varje dag. Det är kul att få respons på vad man gör och sådant, vare sig det är bra eller dåligt. Jag förstår dock inte hur någon i Finland faktiskt hittat till min blogg & lämnar en kommentar för att jag har fint hår. Jag menar, hur fint är inte det?

-Det är lite läskigt också, men det gör inget. Läskigt på ett bra sätt, lixom.

This is for the one who wrote this for me. I'm so glad that you have found my blog even if you live in Finland. I did'nt know if I where allowed to exhibit your name, that is why I chose to cut your name. I am really glad that you like my dreads and all that stuff. You are awesome. Have a great day, and I hope you understand what I am writing, despite my really terrible English.

Orkarintemeddethär.

-Jag menar ingenting dåligt, med den ovanstående meningen. Det är bara så att jag är så himla glad hela tiden. Jag har funnit någon ny energi någonstans ifrån. Det är bra, såklart. Men jag orkar inte med det just av den anledningen att jag får sådan jävla kramp i käkarna när jag ler så mycket. Fan vad det är fint att bara finnas till, känner jag. Lite så. 

klockan 16.44 åker vi hem, jag och Dissi. En timmes tågresa & sedan är livet som det brukar igen. Vi skall gå till klipporna sen, för att fundera över livet. Det kommer att bli mysigt. Övermysigt.

-Det blåser så himla mycket här idag, mer än vad de gjort de andra dagarna. Jag vet inte om det beror på samtalet inatt eller för att vädergudarna bara ville ha det så. Jag vet ingenting, egentligen. Känner mig mest borta. Trött, på något sätt. Fast ändå glad & sjukt pirrig. Jag vet inte vad det här är, men det är någonting av en annan sort. Någonting bra.

The notebook, lätt den bästa filmen. 

-Jag, Felicia, grät till denna film. Jag. Av alla människor. Makes no sense, men så är det. Den var fin. Brutalt fin.

Är det bara jag eller är livet typ det bästa någonsin?

Jag saknar Bella så in i helvete och jag vet hur överlycklig jag kommer att vara då hon kommer hem. Vi kommer att ha hur kul som helst och hänga i Ulricehamn hela dagarna. Vi kan åka bil vart vi vill och nu är vi lixom fria. Fria som fåglar. Vi skall åka iväg långt härifrån och spendera tid tillsammans med varandra och förmodligen massa andra människor. Jag trivs så bra i hennes sällskap. Älskling. Kom hem.

Och för att inte tala om hur glad jag är att Millan äntligen kommit hem från Danmark. Det var underbart att bara få höra hennes röst och när jag väl träffar henne så lär jag vara i extas. Jag har bestämt att vi skall dra till Göteborg och shoppa mysiga vinterkläder. Och hörlurar. 

Och sedan tänker jag på hur sjukt mycket jag saknar Amanda, också. Jag har inte träffat henne på hela lovet och på måndag ska det bli sjukt jävla awesome att få hänga med henne i skolan, igen. Jag skall ta med mig massvis av vaniljte och ha världens bästa lärare på världens bästa lektion. Jag kom dock precis på att vi två inte gjort vår uppgift som skulle varit inlämnad för ett x antal veckor sen. Äsch. Det ordnar väl sig. Älskar min skola. Och Amanda.