Jag vet inte riktigt hur jag skall sammanfatta dagen. Men mina finaste vänner sover här i min säng just nu, trötta som bara den. Jag är så glad att jag har dem. Att jag har dem som mina klippor. Det är så tryggt att sitta här tillsammans med dem, och trots att de inte är vakna så känner jag hur tryggheten sprider sig. Det handlar bara om deras närvaro, deras andetag. Imorgon åker vi och dansar för att sedan ta oss vidare mot götet. Kanske tar en fika och sådär, kollar på alla vackra människor i min blivande hemstad. Och så kanske vi träffar på några människor, vem vet. -Vem vet. 

Jag älskar att du somnar till vårt gitarr spelande & jag älskar att du ens sitter bredvid mig och sjunger. Jag älskar helt enkelt er båda två, hur ni gör er så vackra i solens ljus. Och i molnens skugga. Ni är vackra förevigt.