Från grund och botten är jag min egen. Min helt egna. Ingen annans. Det är ingen annan som har mig, på något sätt. Inte i grund och botten. 

Alla ska vi klättra på någon sorts stege, om den är av trä eller stål, det vet jag inte - med tanke på att den är osynlig. Stegen har många steg, olika långt ifrån varandra. Det handlar om typiska Sveriges saker. Dvs karriär, pengar & utséende. Alla dessa självklara saker, självklart för vårt land. För vårt egoistiska land. Äckliga land.

Jag menar inte på att jag inte gillar sverige, men det finns vissa saker som gör mig äckligt less på att vara en del av det. En del av någonting som jag inte alls vill ska finnas. Förut, för några månader sen, då var jag en av dem som spelade med. Jag var med i spelet, lät det pågå, fortsätta. Jag var inte tvärtemot det jag hatar mest, jag var med på den sidan som jag ogillar.

Enligt mig, nu, så är det ungefär som att umgås med personer som jag egentligen inte tycker om. Som att prata gott om personer jag egentligen inte tycker gott om. Det skulle jag aldrig göra nu, inte idag. Förut kunde jag göra det. Prata om människor, bara för att det var så man gjorde. Man pratade om si och så, vem som sa vad, vem som såg ut hur och allt annat sådant skit som cirklar runt i vår äckliga natur. 

Jag har dock lärt mig,  jag har insett att jag inte ska göra så. Det gör bara att jag bidrar till det äckliga sverige som håller på att utvecklas. Det skulle bara göra att jag låter någonting dåligt fortsätta, som det alltid har gjort. Detta trots att jag egentligen vill att det ska sluta NU. 

Vill inte ni att det ska sluta?

Vill inte ni att man ska leva för varandra, istället för bara sig själv? Jag vill det. Jag vill leva för andra. Hur mycket jag än är min egen, så vill jag vara en del av någon annan. Alla andra. Jag vill vara en del av det som bidrar till att sverige blir ett trivsamt land. Jag vill få folk att förstå, att det inte tillför någonting gott att man sviker och bedrar.

Jag har svikit. Jag erkänner det. Hur dålig jag än framstår, som har svikit. Så erkänner jag att jag har gjort det. Dock så har jag insett att jag kan ändra mig. Jag har ändrat mig. Blivit någonting som jag vill vara. & jag ska fortsätta att klättra uppåt på min stege för att tillslut nå mitt mål. Jag har många mål. Sedan om jag inte når dit jag vill, det gör ingenting. Man behöver inte nå.

"Det viktigaste i livet är inte att nå sina mål. Det viktigaste i livet är att HA mål. Vad ska man annars kämpa för?"

Jag står inför några svåra val just nu. Men jag tar mig igenom det. Jag har mina själsfränder i min hand.

 

Bellis

9 september 2012 19:48

Låt oss ta sats och ta steg för steg ut i vida världen,
vara som vi är och må bra,
med dig i handen så klarar jag allt,
tillochmed allt i hela Sverige.
<3

http://www.litchilitchi.blogg.se

Felicia *

9 september 2012 20:14

Vi klarar allting i hela sverige. I hela världen. Min hand ÄR din hand.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Hej.

Nu kan ni följa mig på --> http://feliciaelinida.blogg.se/.  Jag kommer nu inte att blogga här mer, då jag helt och hållet flyttar min blogg. Vi ses där! :>   http://feliciaelinida.blogg.se/ http://feliciaelinida.blogg.se/ http://feli...

Jag tror att jag skall flytta bloggen till någon annan bloggportal. Det känns som att man behöver lite förändring ibland. Vad sägs om det? Give me some respons please, guys. :> Love.   ...

I'm home. Har pluggat med Amanda i skolan idag. Liksom efter att vi egentligen hade slutat. Det kallar jag för engagemang! Nu pluggar jag igen. Det är faktiskt väldigt kul. Jag har en uppgift där jag får skriva hur många sidor jag vill och jag älsk...

Idag har jag så sjukt ont i halsen att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Jag är så hes att jag knappt kan prata men jag får hoppas att det blir bättre under dagen när jag har pratat igång min röst lite. Alla mina byxor ligger i tvätten så idag kör ...