Direktlänk till inlägg 13 februari 2013
Jag vet inte hur jag ska förklara de närmsta dagarna men jag har en känsla av detta kan bli väldigt virrigt och flummigt. Jag känner dock att det är okej, för ni förstår nog vad poängen är med hela grejen, att jag har haft det hur nice som helst.
Igår lyckades jag, efter många om och men, glada busschaufförer, tåg, sms & telefonsamtal ta mig ända hem till Hanna. När jag väl kom dit så blev jag för det första helt förundrad över hennes vackra hus. Det är helt galet hur underbart det var att vara hemma hos henne, jag trivdes så bra i den miljön. Och med henne. För Hanna är verkligen en helt fantastisk person. Vi har en tendens att prata väldigt mycket båda två, nästan så mycket att vi ibland pratar i munnen på varandra. Vi brukar också väldigt ofta glömma bort själva poängen med vad det är vi pratar om, som vi sedan kan komma på några timmar senare. -Men vad gör det? När vi har det så himla bra.
När vi hade hängt ett tag & gjort de saker som man gör med henne (Pratar om dreads, pratar om annat, pratar, skrattar, pratar, skrattar). Sådana saker. Så kom iallafall John dit, och inte vilken John som hels, utan honom som jag så fint kallar för "Hardingz". Ni har förmodligen sett namnet här ett flertal gånger, men igår blev lixom allting till verkligen. Att hänga med både Hardingz och Hanna samtidigt är bara helt jävla fantastiskt.
På kvällen så gjorde vi massa mysiga saker, så som att kolla på film, spela spel och ta en miljon bilder på konstiga saker. Vi skulle också käka fruktsallad eftersom vi var SÅ HIMLA sugna på det. Men det glömde vi visst av sedan, i kvällens roliga stunder. Vi har verkligen varit hur oproduktiva som helst och bara degat i Hannas säng hela tiden, men det gör faktiskt ingenting när man har det så nice som man har det. Vi gick ut mitt i natten för att ha lite snöbollskrig och det slutade precis som jag ville. John låg i snön och blev mulad av mig och Hanna. Jag och Hanna är bäst, helt enkelt. Jävligt bäst. Jag skulle gissa på att det handlar om en dreadpakt, mest för att vi är så himla nice och för att våra dreads är mysigare än mysigast.
Jag ville egentligen inte åka hem idag, och det var hemskt att gå så långt till bussen, för att sedan vänta i flera år tills bussen kom fram. Vi frös nästan ihjäl och visste inte riktigt vart vi skulle ta vägen, men det var mysigt ändå. För att sammanfatta helgen kort, så måste jag verkligen säga att jag är så lycklig över att ha träffat dessa fina människor. De är så himla underbara och fyllda av så mycket energi. Jag skulle kunna hänga med dom oftare, om vi hade haft tid till det. Hannas dreads är underbara och jag vill ha dom. Verkligen. De är långa och helt perfekta. Wih. Och Hardingz, han ska kanske också skaffa dreads om ett tag, vilket lär bli hur nice som helst då vi kommer att kunna ta massa härliga bilder!
-Och till sist, puss på mina fina vänner. Ni är verkligen bra. Hur bra som helst. Och fina. Vackra, det är vad ni är. PUSS på er.
Nu kan ni följa mig på --> http://feliciaelinida.blogg.se/. Jag kommer nu inte att blogga här mer, då jag helt och hållet flyttar min blogg. Vi ses där! :> http://feliciaelinida.blogg.se/ http://feliciaelinida.blogg.se/ http://feli...
Jag tror att jag skall flytta bloggen till någon annan bloggportal. Det känns som att man behöver lite förändring ibland. Vad sägs om det? Give me some respons please, guys. :> Love. ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 | |||||||
4 | 5 |
6 |
7 | 8 | 9 | 10 | |||
11 | 12 |
13 | 14 | 15 |
16 | 17 | |||
18 | 19 | 20 |
21 |
22 | 23 | 24 | |||
25 | 26 | 27 | 28 | ||||||
|